Lovis berättar!


IMG_7805

Hej igen! Lovis här. Jag har bott hos Morsan nu i 1,5 år ungefär och vilket år vi haft. Jag är ju en liten skyggis säger dom, så jag är väldigt försiktig av mig. Jag vågar mig inte på närhet så mycket, men Morsan smeker mig väldigt mycket. Hon har jättesköna händer som aldrig tar hårt i mig. Att sitta i famnen är läskigt så det har jag inte gjort än. Jag har det toppenbra här. Morsan serverar mycket mat och här behöver jag inte tävla med nån när det är matdags. Ingen norpar maten framför ögonen på mig som dom gjorde på katthemmet. Jag hann liksom inte med att äta där.

Det bästa jag har förutom Morsan och ett alldeles eget hem är ju balkongen. Förra sommaren var jag där heeela tiden. Solen sken. Det var varmt och skönt och massor att titta på. Jag hade nästan inte tid att äta bara för att det var så skönt där. Morsan kom ut med mat till mig ibland. Jag ääälskar sommar och sol! Balkongen är helt kattsäker. Jag kommer ingenstans där, men jag stannar där och är så nöjd. Det kan ju vara väldigt läskigt där utanför särskilt om man är en liten skyggis.

Små tassar i snön

Så kom då höst och vinter. Och det var ju inte lika mysigt. Plötsligt var det tämligen oskönt på balkongen. Det var kallt, regnigt och blåsigt. För att inte tala om vinterkylan och snöstormar. Fast Morsan tycker jag har så söt tassavtryck i snön. Nänä, det var inget för mig. Jag är definitivt en innekatt. Kan inte tänka mig att vara ute i kyla och blåst. Jag är bara balkongkatt när det är Lovis-väder. Tänk att jag var utekatt en gång och det svider i Morsans hjärta när hon tänker på det.

Varmt o gosigt

Här finns massor med ställen att sova på. Jag älskar mitt soffhörn (där har jag sovit sedan jag kom från katthemmet), gungstolen, uppe på soffryggen på röda filten, i Morsans säng under dagtid och så förstås uppe på mitt jättestora klösträd, som jag har fått. Nädå, jag sover inte på golvet alls. Eller på nån matta nånstans. Litet upphöjt ska det vara och gärna litet pälsigt. Måste vara mjukt och skönt. Ja, att sova i stolarna på balkongen är underbart när det är sommar och varmt.

Normalt är det ju bara Morsan och jag här. Ibland kommer Morsans familj på besök och då blir det litet läskigt. I början sprang jag och gömde mig. Numera håller jag avståndet till dom jag inte känner så mycket. Speciellt det yngsta barnbarnet kommer som bor i närheten blir det otäckt. En kille på snart tio år, som har litet svårt att bärga sig. Han vill så gärna mysa med mig men han är så ivrig så jag blir rädd. Jag sa ju att jag var en skyggis.

På sista tiden har jag börjat öppna upp mig litet mer för Morsan. Hon är bra snäll i alla fall och jag får göra som jag vill här. Nästan i varje fall. Om jag gör nåt dumt harklar hon sig och jag förstår precis. Jag törs vara litet närmare henne nu när vi myser, men ändå inte riktigt nära intill. Den sista veckan har jag krupit ner hos Morsan i sängen, alldeles intill och det är sååå mysigt. Igår la jag mig riktigt nära. Det var så varmt och skönt och mina ögon blev så tunga. Jag snurrade ihop mig och somnade med tassarna på Morsans ben. Jag låg där en bra stund och sov, men så var Morsan tvungen att gå på toa och förstörde alltihop. Jag gick till min älskade soffhörna och fortsatte natten. Sen kunde ju inte Morsan sova. Hon blev alldeles uppfylld av stunden vi haft. Hjärtat liksom svällde över på henne. Det satt i hela dagen efter. Det tog 1,5 år för henne att uppleva det.

Nu ser vi fram emot en varm och skön sommar med mycket balkonghäng, mycket smek och gos och ännu mera närhet! Vi önskar alla er andra en underbar, solig sommar!

Annonser

~ av Ingegerd på 25 maj 2015.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: