Lovis berättar, del 2!


Min platsHej igen! Jag har litet mer att berätta! Jag börjar bli litet mera busig nu! Och litet mera kelig också för den delen! Jag gillar att titta ut på fåglarna på min människas balkong! Men usch så läskigt det är! Jag nästan hackar tänder och kryper ihop! Det är ju tur att jag sitter på insidan av fönstret!

Mina leksakerJo, just ja! Jag har fått en massa leksaker också! Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra med dom! Min människa försöker få mig att leka litet, men jag har ju aldrig lekt på det viset förut! Jag var ju nästan en vildkatt på en bondgård och där hade vi inte såna grejor! Vi måste nog öva mer för det ser ju spännande ut! Igår fick min människa fart på mig då hon lekte med mig! Och vet ni vad hon sa: ”Äntligen är det fart på dig!” Haha, vänta bara! Hon vet inte vad hon önskar! 🙂

Min matplatsOch här är min matplats! Jo, min människa köpte en ny bricka och så letade hon i sina skåp och där fanns ju mattor med skålar och fat! Nej, jag fick ingen plastskål med en katt på eller så! Näe, minsann, jag äter på glasservis och dricker ur en blå keramikskål! Kan det bli bättre? 🙂 Och hon serverar jättegod mat!

Min människa har några små människor, som kommer hit ibland! M-a, tonårstjejen, är så försiktig och mysig med mig! Det var ju egentligen hon som valde mig på katthemmet! Hon har gjort en massa leksaker till mig, men jag måste lära mig mera hur man leker! Hon är så gosig med mig, men nu är jag ännu gosigare eftersom jag inte är så rädd längre. M-a hade med sig sin minsta lillebror häromdagen, M-x 8 år, som var så uppspelt att han var nästan läskig! Dom sa till honom flera gånger att ta det litet lugnt, men det grejade han inte! Och jag blev litet rädd och sprang undan! En kille på 8 år får man vara litet försiktig med! Huvva! 🙂 Kanske var det bara nyhetens behag med en katt hos sin mormor, som gjorde att han inte kunde styra sig! I förrgår kom M-s, 11 år, och hälsade på! Han log från öra till öra och smög in så försiktigt! Jag blev ju litet nyfiken på den killen! Vi möttes och genast, på en gång bara så där, gillade vi varann! M-s tog det så försiktigt, han var så mysig och jag snurrade runt honom och gosade! Och jag tror att han snurrade runt mig och njöt lika mycket!

Idag ska min människa tillbaka till katthemmet och städa och mata mina vänner där! Kanske gosar hon med någon, men jag vet ju att hon älskar mig allra mest! Hon kan ju strö litet kärlek här och där, det är helt OK, men hon ska gosa och älska mig mest! 🙂

Hälsa era kattvänner från mig! 🙂

 

Annonser

~ av Ingegerd på 29 oktober 2013.

6 svar to “Lovis berättar, del 2!”

  1. Hej Lovis!
    Jag är inte heller så där intreserad av att leka men när min människa sitter å stickar är det gör kul att leka med garnet då blir hon nästan tokig på mig då hon säger att det inte är en leksak konstiga hon! Å när min andra människa sitter med sin mobil brukar jag först gosa med den sedan försöker jag äta upp den men det går inte konstigt tycker jag!
    Här hos oss så får jag min mat serverad på köksbordet då vi har två glupska hundar som tycker om min mat å det går ju inte för det är ju min mat! Men när dom är ute ger min matte dom mat å då brukar jag sno åt mig lite grann innan vilddjuren kommer in tji fick dom!
    Ha det så gott å hälsa din männoska att hon är toppen!
    Kram Storm

    • Hej, Storm! Kul att du läser om mig! Visst har vi bra kattliv! 🙂 Våra människor gör det bästa för oss! Jaså, du har två hundar i ditt liv! Inte underligt du får mat på köksbordet! Hundar som glufsar i sig allt dom kommer över får ju inte ta din mat! Såna problem har inte jag! Här blir jag ensam med min människa! 🙂 Hoppas vi hörs snart igen!
      Mjau/Lovis

  2. Jag kan riktigt se M-s snurra ihop sig med dig Lovis. Det förstår jag att det var mysigt. Bara M-x lugnar ner sig lite så kommer du att få se att det är en gosig kille det med. Vet du att när den familjen hade katt för många år sedan så åt den också ur sådana fina skålar. Hos oss äter vi glass ur de skålarna och barnens mamma, min syster, fnissar alltid och säger att vi äter i kattskålar 🙂

    • Hej, Anna! Nu är båda grabbarna här och jag blir litet orolig då :-/ ! Asså det känns litet läskigt! Kattskålar är inte fy skam!
      Kram från oss båda! 🙂

  3. HA, försök inte luras du lilla Lovis. Du tycker inte det är det minsta läskigt! Du klapprar med tänderna för att det kryper i hela dig av lust att få tag på de retfulla fåglarna! Vet nog jag, har katt själv! 🙂 ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: