Brunkulla och björnskit


Det var strålande vackert och varmt igår. Jag bestämde mig för att besöka brunkullorna medan dom är som allra vackrast. Jag tog bilen, for iväg, gick igenom skogen och kom fram till den lilla gläntan, som är spångad. Man måste gå på spångarna för brunkullornas och dom andra orkidéernas skull. Där är stilla och tyst, många fjärilar flyger runt vid marken mellan blommorna.

Brunkulla med liten fjäril på besök

Det är inte helt lätt att fotografera brunkullorna. Man måste gå på spångarna och många gånger växer brunkullorna en bit ifrån. Blommorna är inte heller så stora, kanske runt 2,5-högst 3 cm i diameter och att ta foto någon meter ifrån och få en tydlig bild kan vara litet tålamodsprövande. Jag knäpper många foton och hoppas på att det är några som blir bra.

Brunkulla med liten vit mal

Det är bra med makroobjektivet så man får en hyfsad bild även på håll. Om man har litet tur!

Efter att ha gått runt på myren en bra stund drog jag mig sakta mot bilen igen. Alldeles vid stigen i skogen låg en stoooor hög med något som bara kunde vara björnskit. Relativt färsk! Högen var ca 30×30 cm och jag förstår inte vilket annat djur, som skulle kunna prestera något liknande. Håren reste sig i nacken och jag snabbade på stegen till bilen.

Fotona blev inte så tokiga. Jag var rätt nöjd, faktiskt! Men under eftermiddagen och kvällen kunde jag inte släppa tanken på att det var björnskit mindre än 1 m ifrån mig i skogen!!! Jag var ensam på myren en lång stund, men så kom fler nyfikna för att titta på brunkullorna. Huvva! Undrar just om jag vågar mig dit igen????

Idag ska jag njuta av det fina vädret igen!

 

Annonser

~ av Ingegerd på 06 juli 2012.

4 svar to “Brunkulla och björnskit”

  1. Hu, lite spännande. Skulle inte vilja möta en björn jag heller, men tror den helst håller sig undan när det kommer folk. Du får väl börja prata och sjunga för dig själv när du är ute och går.

    • Jag ska ta med en visselpipa nästa gång! Att ta med tjattrande barn vore ju också en lösning, men björnen får inte ta dom, hellre mig!

  2. Hahaha, coolt! Tycker jag när jag sitter hör i min säkerhet!!! Fast lite häftigt är det ju, tycker som du, ta med en visselpipa nästa gång. Skulle vara tråkigt om man inte vågade sig ut i skogen pga björnarna något mer. Fina foton på brunkullan fick du till i alla fall. Den med fjärilen på var ju supergullig!

    • Tack, Monica! Ja, det är coolt! Men usch så uppskrämd jag blev efteråt! Jag hörde ju ljud, stannade upp och lyssnade, men ingen kom! Det stökade liksom i närheten! Nu förstår jag varför! Huvva! Jag går inte dit mer i år! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: