Den lille charmören


På måndagar hjälper jag min nioårige dotterson med läs- och skrivläxor. Han kommer efter skolan och vi har en mysig eftermiddag på oss. Igår, i sommarvärmen, kom han med ett stort leende med två maskrosor i handen. Han vet att jag gillar blommor och särskilt att få dom av mina små. Han brukar öppna dörren med ett glatt ”Hejsan, hoppsan, Mormor”, ta av sig och komma in. Maskrosorna satte jag i vas och fixade mellanmål till honom. Han brukar vara totalt utsvulten när han kommer, så det brukar bli en hel del mellanmål. Han kopplar av och ser på TV en stund. Han visade upp höger pekfinger, som var väl omplåstrat. Han hade skurit sig och förkunnade att han minsann inte kunde göra någon skrivläxa idag. Mitt svar blev att du ska göra den ändå så gott det går. Du slipper inte undan! Nåja, det visade sig att han bara hade läsläxa, ingen skrivläxa. Vilken tur han hade!

Medan han äter och ser på TV så förevigar jag min gåva. Även om maskrosor räknas som ett svårt ogräs tycker jag att blommorna är fantastiska. Vilken färg, vilken rikedom på detaljer! Tänk er en hel äng med maskrosor! Det skulle vända sig i magen på väldigt många, men jag tycker att det är sååå vackert!

I solen på balkongen lyste mina maskrosor ännu tydligare. Jag känner mig så uppskattad när jag får blommor av barnbarnen och dom vet att jag blir glad. Särskilt när dom gör det på eget initiativ och bara kommer med dom i handen med ett stort leende.

Han var på gott humör och hade sagt på tidigt stadium att han både skulle äta middag hos mig och även sova över. Jag förklarade att det nog inte blir av så här mitt i veckan med skoldag nästa dag (även om vi skulle fixa det också). Men han hade bestämt sig. Hans far ringde och han blev hemkallad till sin stora förtrytelse.

Nästa måndag har vi läxläsning igen!

Annonser

~ av Ingegerd på 10 maj 2011.

7 svar to “Den lille charmören”

  1. Jag håller med om att maskrosor är fantastiskt vackra och Sara gillar också att plocka dem. Hon vill inte alls förstå varför de inte håller sig lika fina i en vas. Jag försöker förklara att de är vilda och mår bäst där de står (sen att vi människor inte alls vill ha dem i gräsmattan låter jag vara osagt, jag gillar dem ju också).

  2. En åker full med maskrosor är hur vacker som helst! Lysande gula. Men min pappa hatar dem. (Gammal bonde) ;-D

  3. Vet du jag tycker också om maskrosorna. Jag blir inte alls störd när dom kommer upp på gräsmattan, dom lyser som små solar!

  4. Härligt skrivet, jag känner igen mig när jag var i den åldern, mamma blev alltid så glad,
    jag älskar maskrosor, nu när dom inte slår åkrarna blir det stora härligt gula fält,,,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: